Studentikost
Två gånger på tre dagar har två vänner till mig avfärdat något jag tycker är helt okej om än inte supermästerligt med ordet “studentikost”. (gång ett: Halvkokt i folie, gång två: Pär Thörns knep&knåp-skrivkonst) Nästa gång jag hör ordet ska jag ta ställning till om inte den som använder sig av det är lite på efterkälken.
Nästa nummer av DGS kommer bl a att innehålla en malmöbaserad diss av reggaekulturen. Jag förstår precis vad det handlar om och baserar min gissning om hur det måste kännas med dreadwhiggers när man bor på möllan med mina egna erfarenheter av pösbyxorna på södermalm, sthlms reklambyråer. Man vill såklart, som initiativtagaren Jenny Grönlund Hernandez också uttrycker det: SPY. Men nu börjar jag plötsligt känna andra vindar i seglen. Redan innan jag såg en fjärdedel av dokumentären om den goe och sympatiske akademin-sture och hans utedass-sittande, vedspiseldande, till det yttre med mitt eget sammanblandningsinbjudande liv igår hade jag börjat känna den svenska mediaklass-reggae-whiggerstilen börjat bli obekväm för märkesklädselfräschingarna i storstadsregionerna. Och vad känner man när något blir obekvämt för dom? Jo, man känner att den där grejen är ju ganska frän egentligen. Allt enligt en snöig verklighetsuppfattning där vad jag tycker alltid ligger i framkant och alla som tycker annorlunda är på efterkälken.
Förresten: Många kanske trodde att ordet “studentikost” förpassades till samma “för uttjatat för att få användas”-giftskåp som “pubertalt” på sin tid, men det skedde aldrig. Det kanske var ett misstag. Nu när “studentikost” är ute på vift igen kan man kallt räkna med att det snart kommer börja användas av folk som egentligen vill säga “pubertalt” eller rent av det nyligare giftskåpsinlåsta “grabbigt”.
Vidareassociering: Jag vill utfärda en varning, enligt källor inom statliga ihjältjatningsskyddsinstitutet kan uttryck som “PK” och “elitistiskt” komma att försättas på fri fot redan sommaren 2009. Det är alldeles för slappt om ni frågar mig. Det måste bli slut på daltandet.
mars 25th, 2008 at 20:45
Du maste ha missuppfattat, det skulle vara allt for latt att avspisa den masterliga gruppen en halvkokt i folie pa detta vis; vad som maste ha menats var *studentkost*.
mars 25th, 2008 at 21:05
Tillbakatagande av omdömed “studentikost” anmäles härmed. Jag vill ju inte hamna på efterkälken. En fråga: funkar “Fylkingen” ännu som smädande omdömde? Om inte får väl “Knep&knåp” räcka bra.
Ett problem med att du går så hårt åt slentianmässiga uttryck är att vi tyckare blir tvugna att beskriva mer exakt vad vi egentligen menar, inklusive en massa reservationer av typen “jag mnenar naturligtvis inte studentikost”, vilket får till följd att texterna blir längre, varför landets produktionsvolym av text kommer att öka. Och mera text är ju, näst efter musik, det absolut sista vi behöver just nu.
mars 25th, 2008 at 21:44
Jag fördömer inte ordet “studentikost”, jag bara varningsflaggar. Det kan mycket väl hända att det är ett fullt gångbart uttryck. Man ska veta att detta är ett utspel från en förvirrad hjärna. Jag har till och med från och till övervägt att överge hatet mot studenter i rosa overaller, eftersom det i mitt fall är ett slött och vilande hänga på-hat. Man vill ju inte missa en schysst masspsykos och alla jag känner blir helt mordiska i blicken när Rosa Overaller förs på tal.
Dina farhågor om textökningen känns angelägna, men det skulle ju också kunna bli så att folk mindre lagda för eftertanke tänker “nähä får jag inte använda det ordet så håller jag käften”. Vilket måste uppmuntras.
Jag tror “fylkingen” är ett omdöme med sammanhangsstyrd smädelsegrad. Om en skitdålig dj springer på dass och fel skivnål börjar skrapa på en skivtallrik kan man utbrista “åh! Rena fylkingen! Fan vad skönt!”. Efter tre laptopartister på idealfestivalen kan man styrkt av alkoholen klaga: “Vad fan är det Fylkingen jag kommit in på eller?”
Jag vill slå ett slag för det värdeneutrala nyttjandet av ordet, ex: “Vilket fylkingen skägg du skaffat dig!” (ej särskr.) eller “Inte bli man yngre precis, mitt hårfäste börjar dra sig åt fylkingen”. Med risk för att springa kulturkonservativa ärenden vill jag också passa på att föreslå att Fylkingen görs till synonym för “struntprat”, “grekiskan”, Obegripligt dravel.
“Äh, det där är ju rena fylkingen.”
mars 26th, 2008 at 0:45
jenny grönberg är det väl?
mars 26th, 2008 at 1:45
Man kan ju inte skriva rätt namn på folk fattar du väl?
mars 26th, 2008 at 1:46
Pär Thörn heter egentligen PO Enqvist, t ex
mars 26th, 2008 at 9:59
Tänkte hänvisa till en recension av “Ritman Katz underbara värld” av gamle gode Jonas E, men fann nu bara ett citat på min Optimalsida:
»Kan ordet studentikos vara beröm? Jodå. [—] Liljemark [har] behållit en lekfullhet och en respektlöshet som jag gärna ser som viktiga innebörder av ordet. [—] Resultaten är smått fantastiska, och den halsbrytande humorn får en viktig del av sin verkan just genom att de underbara, omöjliga uppslagen faktiskt genomförts.«
jonas ellerström, smålandsposten
mars 26th, 2008 at 12:05
Ett par förslag på ytterligare smädelser att bannlysa:
Moralkärring - motivering överflödig.
Heterosexuell - Dels på grund av släktskap med “Medelklass”, dels på grund av bidrag till sexualisering av debattklimatet. Det är hög tid att i vissa avseenden gå tillbaks till 1800 - talets synsätt, att inte tala om området mellan vristen och naveln och allt som hör därtill, förutom när det är fråga om rent medicinska åtgärder eller buskis.
Hitler - Dags att hitta nytt historiskt jämförelsematerial. Förslag: Kristian Tyrann, Ivan den förskrkäcklige, Napoleon, Putin.
mars 26th, 2008 at 12:14
Kristian Tyrann ligger ju i tiden åggh, i&med mytavlivningen i t.ex. DN:s Stugartspalt nyss att Kristian T. skulle vart poppis (”Kristian den gode”) i dansk-fandom (om nu inte JVVF-kretsar avsågs. Bla bla “Det var inte många som läste Extreme Magazene, men alla…”)
mars 26th, 2008 at 14:44
Jag håller med om moralkärring, men det är ju inte heller en smädelse ofta hittad i munnen på folk vars åsikter väcker respekt hos någon större allmänhet. Moralkärring sitter som jag ser det inte i karantän eller giftskåp som “grabbig” gör, utan på en slags terminalavdelning längst ner i korridoren i väntan på att dö och hamna i samma språkliga familjegrav som säg “motvallskärring (stavn?)”
Smädelsen heterosexuell kommer till god användning såpass sällan och bara pajar upplägg såpass ofta att den gott kan bannlysas. Däremot ska man inte glömma don efter person-tanken här och skilja docilerna åt. När en debattör i en morgontidning använder ordet “heteronormativ” svävar mina tankar av ren självbevarelsedrift iväg till mitt “happy place”, inte för att problemet som ska beskrivas nödvändigtvis behöver vara inaktuellt utan för att ordet signalerar “här kommer gammalt tjat du redan hört”. MEN däremot skulle jag vilja se bönderna och bensinmacksföreståndarna här omkring använda ordet oftare.
Slutligen vill jag skynda till Hitlers försvar. WWII blev formen det sena 1900-talets uppfattning om ondska och godhet gjöts i och den håller ett tag till. Alla fattar vad man menar och om man flyttar ondskans mittpunkt riskerar man få känna ståndet genom byxorna på de högermakter som vill tvätta bort likhetstecknet mellan högerpolitik och ondska. “Vaffö talar ingen om KOMMUNISKMENS BRÖTT?”
mars 26th, 2008 at 14:57
Ja, uttrycket “moralkärring” är förstås inte så jämrans aktuellt inom våra kretsar, men jag dök på det här om dagen när jag på grund av fullständig uttråkning med anledning av Påskfirande surfade in på Vertigomannens blogg, så det kändes lika bra att sätta ned foten på en gång.
2VK om jag får be! Men bruket av Hitler bör om inte bannlysas helt så åtminstone begränsas kraftigt, där får du ännu hålla med.
Förutom tjatighetsfaktorn så är ofta relevansbristen en kraftig black om heteronormativitetens fot. Minns någon debatt om Vice där någon vänstersnubbe förutsägbart nog kom med det vanliga “Vit heterosexuell man” - tillmälet. Då En av Vice - grundarna är blatte och den andra bög blev det ett rejält skott i foten Vi har pratat om liknande lägen i något köttsnack tror jag.
Två nya förslag på tillmälen att bannlysa:
Gubbslem - på grund av att upphovskvinnan är en idiot.
Tantsnusk - Lite som moralkärring där, men det bör ändå stadsfästas för jämliketens skull nu när vi gör oss av med “gubbslem”.
Bägge uttryck bör dock uppmuntras i könsneutral form, utan prefix.
- Ditt jävla slem!
- Den här boken som fått pris är ju rena snusket!
mars 26th, 2008 at 16:05
Låt oss inte glömma barnen!
- Barnslem
- Barnsnusk
Men är det inte JUST när homosexuella blattar är upphovsmän som heteronormativitet verkligen kan bli generande?
Och tantsnusk, heter inte det “chic lit” nu för tiden, precis som syntpop kallades electronica på 90-talet?
mars 26th, 2008 at 17:09
“moralkärring” brukat i VM/CM:s blogg? Var det månne nåt Manowar-retoriskt “they try to keep us down”? (Plats för: -Vilka? Nämn en!)
Eller kanske bara härligt arkaiserande språk, på nån vänster.
mars 26th, 2008 at 17:12
Är ju eg. en given pl-skämtteckning:
“Vaffö talar ingen om KOMMUNISKMENS BRÖTT?”
(sagt av spärrmoderat som samtidigt …ja, gör allt sådant som “de nya moderaterna inte ägnar sig åt”, you know the drill för att citera 90210-Dylans tfnsvarare)
mars 26th, 2008 at 17:17
Säga vad man vill om den gode “VM/CM” (jag säger t ex att han är en hedersknyffel), men ganska mycket av hans affärsidé bygger väl på väderkvarnsbekämpning av den typen, eller?
mars 26th, 2008 at 19:34
Medhåll både i fråga om hedersknyffleri & imagebygget.
mars 26th, 2008 at 20:20
Här blev det så mycket att jag sätter upp det i numrerad punktform:
1. Varför skulle det vara mer generande för just en blatte att vara heteronormativ?
2. Jo, jag vet att du skrev “homosexuella blattar”, men det blev i sig ett bra exempel på vad som är relevant i vilket sammanhang. Rasen kan ha relevans när anklagelsen är “vit”, men när anklagelsen rör heteronormativitet är bara sexualiteten relevant.
3. Vice är måhända mycket, dock inte heteronormativ. Snarare tvärtom. Den har en hedonistisk prägel, där homosexualitet har en lika självklar plats som alla övriga former av njutning. En anklagelseakt mot Vice bör därmed inte innehålla smädelser som “heterosexuell” eller “heteronormativ”, liksom George W Bush inte bör kallas för “rasist”.
4. När vi rensar upp såhär finns ju risk att smädelserna tar slut. Jag skulle därför, apropå *s tidigare inlägg, vilja slå ett slag för “dansk”, som en smädelse riktad mot självgoda hedonister av den typ som brukar uttryck som “moralkärring”.
5. Uttrycket “moralkärring” användes inte av Vertigomannen själv,utan av ett av hans fans.
6. Jag säger att “VM/CM” är jävligt dansk.
mars 26th, 2008 at 20:39
1+2: Du sa det först, jag trallade med och tänkte att “blatte” här användes i någon slags överförd bemärkelse. Personligen använder så gott som aldrig ord som “blatte” eller “svartskalle” i något sammanhang alls. Att JN och andra använder det förstnämnda är inget jag retar upp mig ett dugg på, men det senare är fan fult.
3: Tidningen Vice är inte ett samtalsämne som passar en gentleman.
Andra nedsättande beskrivningar skulle kunna vara, uppräknade i vidgningsordning: Kristen, judeokristen och abrahamistisk. De senare två varianterna ger användaren ett skimmer av att vara learned.
mars 26th, 2008 at 21:46
1. Jag använde “blatte” den första gången då exemplet på felaktig argumentering jag anförde innefattade “vit”.
2. Jag använder “blatte” då det är ett användbart ord (En invandrare kan vara från Norge, och många blattar är själva inte invandrare, fastän en eller två av deras föräldrar är det) som dessutom verkar ha godkänts av den statliga kommiten för tllmälen.
3: “Abrahamitisk” är ju bäst då den beteckningen även innefattar islam, som sina radikala anspråk till trots fortfarande är en religion, och därmed rena fylkingen.
mars 26th, 2008 at 21:55
Precis vad jag menar. Jag har tidigare framfört förslaget, nej kravet, att vi sekulariserat och modernt folk ska använda uttryck som “religiös fanatism”, “religiös fundamentalism” osv och spara preciseringen “muslimsk” till det tillfälle där det äger verklig relevans, t ex då man jämför kristen och muslimsk fundamentalism. Vad tokiga terrorister väljer att kalla sin gud är sällan intressant. Skit är skit säger jag och när president Bushs anhang av evangelister hetsar mot islam eller när gamla sagoböcker omöjliggör fredsprocesser i israel-palestina ser jag det som ett internt religiöst gruff där vidskepelsen är det övergripande problemet.
mars 27th, 2008 at 3:01
En liten avstickare från ämnet, men hur är det med det gamla trötta “Gula blendkärring” för att beskriva en övre medelålders, kommunalanställd, kvinna från mellansverige? Är “Gula blendkärring” på väg att dö ut? Behöver vi ett substitut till “Gula blendkärring”? Skulle kvinnor som identifierar sig som “Gula Blendkärringar” kunna “reclaima” ordet och omvandla det till något positivt för att sedan kunna enas under samma flagg?
mars 27th, 2008 at 9:39
“Gula blendkärring” får vi nog dras med så länge det korresponderar så väl med verkligheten, är jag rädd. (Efter många somrar i vården vet jag vad jag snackar om.)
mars 27th, 2008 at 9:57
Det är viktigt att röka i fläkten. Och att bo i hyreshusen i Skåre. GulBlendk:ng at its GulBlendiest!
mars 27th, 2008 at 13:56
Nedgången i frekvens av GBK-ordet kan ha att göra med att det var mer gångbart att göra sig lustig över arbetande folk när borgarna var i oposition.
mars 27th, 2008 at 14:45
Möjligt, fast jag tyckte mig märka en nedgång redan innan valet, och vi får komma ihåg att vi inte skrattar åt dom utan med dom. Jag tror att en bidragande faktor kan vara att många som ofta pressas in i denna grupp inte röker Gula Blend, de röker Blåa Prince. Ett förslag, som kanske inte ligger lika bra i munnen som Gula Blenkärring men ändå fångar andemeningen, är: “kallar-sin-man-för-karln-kärring” vilket såklart medför bonusen att den går att tillämpa i maskulin form med en lätt omskrivning: “kallar-sin-fru-för-käringö-gubbe”. Nämnas bör kanske att jag härstammar från en liten ort i södra Närke.
mars 30th, 2008 at 19:49
nu gör jag ett sista försök att skriva i kommentarsystemet här (de tidigare gångerna misslyckades ju, av orsaker som fortfarande är höljda i mystikens dimmor).
…äh, bara för det kommer jag inte på vad jag ska säga. mer än att om man vuxit upp i en stad som mer eller mindre är ett med sin studentidentitet, i det här fallet Lund, så har man faktiskt tolkningsföreträde när det gäller ordet “studentikost”. dock skulle jag aldrig ens komma på tanken att kalla Pärthörn för studentikos, inte heller en band som typ bob hund (vilket faktiskt var rätt poppis ett tag). man får ju sålla lite. eller i alla fall tänka efter.
mars 30th, 2008 at 19:50
se på fan, jag lyckades!