Bloggdramat
Folk har hört av sig och vill veta om mysteriet med “avföljningen” någonsin fick sin lösning och det är inget att orda om, men jo, det fick det. Delvis. Som jag hunnit börja misstänka menade min informant att bloggaren i fråga brukade ha en länk till min blogg i sin lilla länklista, men att denna länk försvunnit efter det där inlägget jag skrev. Här blir begränsningarna i min kunskap om bloggarsubkulturens koder tydliga: i Blondinbellas värld kanske denna handling är världens hemskaste diss, men jag kan inte se hur det skulle kunna påverka mitt liv i någon riktning. Och jag vet fortfarande inte vad som kan ha fått honom att lacka ur. Om det var att jag i förbifarten nämnde att han valt ett tråkigt ämne för ett inlägg så är han en lite större fitta* än jag trodde, men det är inget jag lägger några värderingar i. Andra tänkbara orsaker är att min blogg blivit på tok för trist och det känns ju inte som ett missförhållande jag jag börjat åtgärda med detta inlägg.
October 24th, 2012 at 11:55
Inte sant. Att älta det man själv påstår är ointressant är faen inget att förminska – det är ett jävulskt skitgöra! Men, det måste göras. Precis som med husdjur: det räcker inte att omgärda dem med ett hus, de måste dessutom matas och trampas på annars finns dom inte speciellt mycket helt plötsligt. Hup, nu kräktes jag lite i munnen.
October 24th, 2012 at 12:02
Jag kräktes lite i munnen igår. Det var fruktansvärt. Nej nu överdrev jag, men det var INTE kul. Fick springa nerför trappan och ut på gården och spotta ut. Sen fick jag skölja med listerin.
October 24th, 2012 at 12:14
Nej, du försvann faktiskt från ********s länksida för rätt länge sedan, antagligen i samband med att du “la ned” bloggen i somras eller vad det var. Helt fel alltihop, med andra ord.
October 24th, 2012 at 12:22
De talas på tok för lite om detta. Munkräksandet ödelägger liv. Folk slutar vårda sin trädgårdar och blir vresiga mot telefonförsäljare. Gör något, cp-regering! Hup. Närrå, vet i fanken hur det kommer sig att jag är så här flamsig idag. En ganska sketen dag egentligen. Jag borde grymta och muttra, ta illa id mig av formuleringar på diverse bloggar och urinera överdrivet mycket, det borde jag.
October 24th, 2012 at 13:03
JN: Oj det var som fasen.
October 24th, 2012 at 14:20
Jag får sura uppstötningar om jag somnar efter att ätit glass. Man spyr i munnen i sömnen och vaknar av känslan att man kvävs.
October 24th, 2012 at 14:44
Sura uppstötningar är en sak, det som hände igår eller när det nu var, var att jag faktiskt spydde lite i munnen. Jag tror jag gjort det cirka en gång tidigare i hela mitt liv. Det kändes inte som något jag vill lägga mig till med.
October 24th, 2012 at 15:30
Fick du spya i näsan?
Det är inte kul, när man drar in spyan i bihålorna.
October 24th, 2012 at 18:11
Nej, det har jag tack och lov inget minne av att jag fick. Men nästan. Fattar inte vad som hände.
October 24th, 2012 at 18:59
Efter uppgift om att saken skulle ha rört mig(!?) försökte jag nysta upp vad detta ståhej handlade om. Det var alltså alldeles nyss som jag såg att min blogg blivit nämnd i denna bloggs kommentarsfält. Att min blogg slutade länka hit skedde långt innan, när denna blogg lades på is. Nu tog jag dock det säkra före det osäkra och tog bort alla länkar ur min bloggs högerspalt, för de känns ändå ganska onödiga och till stor del fåniga. Upp till envar att känna sig avföljd!
October 24th, 2012 at 19:05
Överraskningar, tillvarons cpskadade hundvalpar. Ibland spya i munnen, ibland en kniv i låret. Ju jävligaste desto bättre. Består den av något bra så kan du ge dig fan på att det är kört.
October 24th, 2012 at 19:46
För alla läsare som tycker den här kommentartråden ser konstig ut kan jag förklara att de olika kommentörerna inte sett varandra när de skrivit, enär de alla låg och väntade på moderering. Till signaturen R vill jag be om seriös ursäkt för att jag dummade mig så.
October 24th, 2012 at 20:35
Precis, jag kommenterar endast fenomenet munspya. Inget annat angår mig.