Läser lite poesidebatt. Jag blir full i skratt när jag tänker på poeter som är arga på varandra.

Postat i kategorierna: Sånt som är så självklart för en själv att man glömmer påpeka det för andra, som kanske inte tänkt på det, samt Sånt man dragit ut på att torgföra eftersom man tänkt att man ska formulera det på nåt tjusigt sätt och så blir det inte av.

Jag nämnde fickor av avslappning och kontemplation i det förrförra inlägget och denna faktor i dagligt liv är kanske den viktigaste bortglömda frågan i politiken. Avslappning är en individbaserad garant för ett fredligt samhälle. Jag medger att ekvationen är småknepig, folk behöver hålla sig sysselsatta för att inte fastna i destruktiva grubblerier och begå självmord, men å andra sidan har utrotningskriget samtliga riksdagspartier för mot medborgarnas stunder av eftertanke ännu fler negativa sidoeffekter. Den som inte har tid att tänka efter lever kvar i ögonblicksreaktionens, ryggmärgsreflexens, knogsläpande troglodytrespons på ett problem. Rasism, sexism och våld har svårt att få fäste i hjärtat hos någon som kan börja dagen med en avocadomacka, en kopp lågprisjättecappucino och en utsikt över vårystra ladusvalor.

Världen är full av väloljade ickekonspirationer, någon mäktig mörkermakt cashar in på ett missförhållande och för oss som läst för mycket spionromaner och kollat för mycket på Arkiv X är det frestande att välja det mest kittlande, att anta att mörkermakten i fråga smygorkestrerat detta missförhållande. 9-11 är väl det bästa exemplet. När det gäller det gäller kriget mot avslappning och eftertanke är det uppenbart att de styrande klasserna tjänar på att vi enkelt folk bekämpar varandra istället för att få tid att fundera ut nya sätt att organisera samhället som skulle hota herrarnas makt, men betyder det att feta män i fes och gocart suttit och funderat ut den här strategin i lönndom? Med absolut största sannolikhet inte, men jag är stanniolbehuvad nog att anta att det förs samtal vi inte får ta del av, att visst har det blivit så här av nån slags (på sin höjd halvstyrd) slump, men makthavarna har insett hur det hänger ihop och försöker medvetet hålla kvar oss i intellektuellt mörker för att skydda sina egna positioner. När revolutionerna svepte över världen under det förra århundrandet

——————————————————————-

Längre kom jag aldrig med det där inlägget jag började skriva samma dag som “valblogg”. Men nu publicerar jag det i alla fall. Lite matnyttigt är det. Klicka på Fritz-länken i förra inlägget och kolla upp vad signaturen “P Lundkvist” skrivit för mer opinionsbildning. Nu ska jag göra klart bokdelen av Det Grymma Svärdet#5. Den som är listig kan redan idag hitta omslaget någonstans på datanätet.

Det hänger ihop lite med det där inlägget jag ska göra klart och publicera snart. Ta det för vad det är, hafsigt nerkladdade kommentartrådskommentarer. Jag återpublicerar dem enligt principen “icke-pretention föder tumme-ur-röven”. Jag har redigerat bort en del direktdiskussion. Programmet och hela skiten kan avnjutas här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3381&artikel=3751224#

Det är både upp- och nedmuntrande på samma gång att hatarna är så dåliga på svenska. Se mitt sista/senaste inlägg för sanningen bakom detta faktum. Jag bröt mot en personlig förhållningsregel igår: inte internetdiskutera med fårskallar. Samtidigt är det livsfarligt att kollektivt hålla sig för goda för att få fingrarna lortiga. Sprickan mellan tänkare och icketänkare gagnar bara mörkermakter.

Äntligen!
En dissonerande röst. Det känns helt underbart att höra.
P Lundkvist,
2010-06-08 11:23

“Fritz” är en hjälte.
…han behöver bara tänk mycket mer än vad han gjort, så han förstår hur rätt han har. Hans verklighetsbeskrivning är full med helt onödiga hål, men han har helt klart fattat rätt mycket som många av de arga kommentatorerna inte fattat.
Själv tog jag studenten för cirka 20 år sedan och har lönearbetat sammanlagt max en vecka. Mer har jag inte haft tid med.
P Lundkvist,
2010-06-08 11:35

SV: P Lunqvist
Henke, du är inte helt fel ute, men jag håller inte med dig. Folk borde gaska upp sig och se över sina möjligheter och möjligheterna är faktiskt fler och bättre i Sverige än många andra ställen, det har du rätt i. Det Fritz har rätt i är att det finns fler och bättre sätt att få ett (subjektivt) existensberättigande. Försörjningsstöd av olika slag möjliggör att folk kan hålla på med de saker som gör oss till människor: meningsfulla projekt som gör hela samhället bättre och roligare att leva i, som kultur, välgörenhetsarbete, grönsaksodling, idrott, osv osv. Dessutom gör pengajakten att vi inte har tid att och energi att sätta oss och lyssna på våra vänner när de känner sig hängiga. En empati-deflation vi kan se många exempel på i den här kommentartråden.
P Lundkvist,
2010-06-08 12:55

…[…] Jag tycker också det är dåligt att han inte kan ge en bild av sitt idealsamhälle, men kan de sura “arga skattebetalarna” här göra det? Eftersom Fritz har ett rörligt intellekt och dessutom tid att utveckla sina tankar är jag säker på att han en dag kommer bli en vis man, om inte samhället lyckas knäcka honom. De Arga Skattebetalarna kommer dö sura.
Mårten säger sig tycka att det är tråkigt att Fritz “inte hittat sin roll i samhället”. Jag ser inget som pekar på att så skulle vara fallet. Han sa att han inte visste vad samhället var, men förmodligen har han en viktig roll i ett eget, mindre samhälle, ett substitut för den bruksanda Mårten begråter. Tiden då den typen av “samhörighet och förpliktelse” kunde binda samman hela svenska folket är förbi och nu måste vi hitta något nytt. Tre timmars arbetsdag, mer semester och kraftigt sänkt pensionsålder är en början.
P Lundkvist,
2010-06-08 13:26

SV: P Lunqvist

[…][…] Jag tror dock på en grej som liberaler tycker mycket om att prata om, nämligen individens rätt att själv ta ansvar för, och utveckla, sitt liv. Jag tror vidare att individen kan frodas först i ett fungerande och välmående kollektiv. Det är svårt att få till en känsla av gemenskap med ett samhälle vars värderingar man spyr på och som man upplever bara har motarbetat en hela livet. Jag tror på gänget, den utökade familjen och byn, att man kan känna sig viktig där. McDonalds är inte mitt gäng.
Vi har världens chans nu att börja jobba mindre åt osynliga, flummiga makter som storbolagsbossar osv och ägna oss åt verkliga saker och utveckla människan. Miljön klarar inte mer tillväxt och den moderna människan klarar inte att böja sig hur mycket som helst. Men det finns inga sådana visioner inom politiken, därför blir jag glad över att få höra en sån här röst. Visst är han ogenomtänkt, men återigen: vem är inte det?
P Lundkvist,
2010-06-08 15:19

SV:Lite tankar
Kloka ord, ECM, men jag ser inte varför konsumismen och tillväxthysterin skulle vara en annan fråga. Jag tycker inte heller att dikotomin är ett problem här. Problemet är snarare var gränslinjen mellan grupperna dragits. Man kan ha ett större eller ett längre perspektiv, helt enkelt. I ett rimligt långt perspektiv är det t ex helt tokigt att komma med invändningar som “tänk om alla skulle göra så”. Samhället består av individer som gör på olika sätt, annars skulle vi överhuvudtaget inte behöva några individer, mänskligheten skulle kunna bestå av en enda ensam arg skattebetalare som satt och ställde krav på sig själv. Min granne är takläggare. Tänk om alla skulle vara det! Hur skulle det se ut, va?
I ett längre perspektiv behövs däremot visioner och även om sådana inte direkt sprutar ur Fritz så ligger han ändå några steg före surpupporna som sitter och felfördelar sitt hat just nu. Min vision är mindre sammanhang där man kan känna sig behövd på olika sätt. Moder natur håller med mig.
P Lundkvist,
2010-06-08 15:41

[…]För det andra, Bodil, så hävdar han ju att han på något rätt gör rätt för sig genom att vara någon slags glädjespridare i sin omgivning. I det enskilda fallet kan man såklart raljera över det påståendet, (jag har själv träffat min beskärda del av dumma haschhippies som bara glupar i sig sina medmänniskors energi som om det var socialbidrag,) MEN det betyder inte att ekvationen INTE KAN gå ihop. I övrigt tror jag många här skulle må bra av att lugna ner sig lite med vänster-höger-tänkandet. Som jag ser det är skiten vi lever i idag en kinesisk blandgryta av sossarnas och högerns sämsta sidor. Jag vill att det ska finnas trygga anställningsformer för de som vill ha det, men jag saknar möjligheten att verkligen ställa sig vid sidan av om man känner för det. Man måste få välja bort det man inte behöver. Fritz har valt bort lyxkonsumtion, men han borde kunna välja bort så mycket mer och han borde kunna ta ett deltidsjobb några veckor när han känner för det och han borde kunna få hyra ett hus för 5000 om året. Alla ska vara med-tanken har i all sin välmening sopat undan möjligheterna till alternativa livsval.
P Lundkvist,
2010-06-08 16:41

SV: SV:Lite tankar
E C M: Jag är inte så säker på att “realistiska” visioner alltid är det bästa för folkhälsan. Många av de framsteg vi gjorde under 1900-talet kändes nog ganska orealistiska i början. Folk binds samman av kamp och jag tycker vi borde sikta mot himlen i större utsträckning. Fritz kan vara en något förvirrad pionjär.
P Lundkvist,
2010-06-08 16:44

Allt hänger samman
Jag är helt säker på en sak, och det är att förmågan hos alla hatare att uttrycka sina känslor i ord och i flera fall förmågan att hitta intelligentare lösningar än att hota med våld, står i direkt proportion till hur mycket tid hatarna lägger ner på lönearbete. Vill vi ha ett tryggare och mer framåtskridande samhälle måste vi ge folk tid att i lugn och ro tänka efter ibland. Drar vi inte ner på arbetstakten får vi nog vänja oss vid att dela landet med fler särskrivande våldsivrare som vrålar otidigheter så fort de stöter på en tankevärld de inte känner igen.
Tre timmars arbetsdag, nu!
P Lundkvist,
2010-06-09 15:58

Jag började på ett vidareutvecklande lillgammalt inlägg omedelbart efter att jag publicerat det förra, men det blev inte riktigt klart. Jag gör ett nytt försök snart. Först bara senaste valbarometern. Så sent som igår kunde rapporteras att den senaste opinionsundersökningen i mitt ensamhushåll visade att sofflocket gått förbi vänsterblocket med knapp mariginal. Hade det varit val igår hade min närvaro i vallokalen avgjorts av yttre omständigheter som väderlek och ifall det var något bra på tv. Men idag hände det grejer! Jag lyssnade på moderaternas valsång och när en ny opinionsundersökning gjordes visade det sig att vänsterblocket gjort en skräll. Sången var som en blåsbälg rakt in i mitt hjärtas hatbrasa och nu hade plötsligt vänsterblocket gått förbi sofflocket med hela 35 procentenheter! Jag uppmanar alla att ladda ner och lyssna på denna vitamininjektion. Du kommer att vilja slå med knytnäve mot näsben, du kommer att vilja pissa i fastbundna ansikten. Det enda som kan hota sossepackets ledning nu är ifall de skulle lansera en lika förargelseväckande sång, men möjligheten till en sådan bedrift anses extremt liten, enligt bedömare (jag). Rubrikförslag till Aftonbladet: Valsången blev (talstreck) en svanesång.

Ok, jag börjar valblogga lite då.

Synpunkt ett: Islamofobin är SD’s minsta problem, eller snarare mitt minsta problem med SD. Mitt största (efter att ha skummat lite valmaterial) är att de är ett högerparti i mängden, om än i främlingsfientligaste laget. Mitt näst största är allt metafysiskt fosterlandsdravel, men den parametern skrattas ju bort av allt anständigt och normalbegåvat folk, så det känns inte som jag behöver beröra den. I ljuset av den senaste tidens händelser (Vilks i Uppsala + South Park-affären) hade jag bara behövt vara knappt märkbart dummare för att rent av se islamofobin som ett försonande drag hos SD. Detta skulle i så fall haft att göra med att allt fler självbetitlat “autonoma” slutat tänka kritiskt och börjat blanda ihop sig själva med sossepolitiker och fisliberala ledarskribenter. Fanns det ett parti som stod upp för internationell solidaritet, demokrati, mänskliga rättigheter och nolltolerans mot religiöst jävla bullshit så hade jag röstat på dom. Ett tag kändes det som att South Park-affären skulle ha samma effekt på mig som Libanonkriget hade på M0h4mm4d Ω-ar, fast mitt eget intellektuella mörker skulle vara nån slags halvbonnrasistiskt muslimgeneraliseringsriskerande kommentarfältssurgubbeträsk. Lyckligtvis somnar man på kvällen, går upp och tar en kopp kaffe och lugnar ner sig några hekto, eftersom man har lyxen att leva i ett samhälle där vissa fickor av avslappning fortfarande är möjliga. Det är omöjligt att känna annat än förakt för apmänniskorna som attackerade riksdilletanten Lars Vilks i Uppsala nyligen. Efter en sekund tänker man “jävla muslimer”, efter två sekunder tänker man “Jävlar hur vissa muslimer är” och efter en timme har man bl a hunnit tänka att inte ens dessa vissa muslimer beter sig så här hela tiden varje dag. Någon av dem skriker “Det här är vårt land också” och det stämmer ju, de lever också i ett samhälle där fruktstunder av avslappning och kontemplation är möjliga, de går också och lägger sig, stiger upp, dricker konstigt sumpigt kaffe och tänker “herre gud vad fan gjorde jag igår egentligen?” Hemligheten är att tänka längre än en sekund. Gapiga mobbingislamister och SD-anhängare borde prova detta åtminstone en gång innan de avfärdar det.

Nu har jag till exempel tänkt igenom formuleringen “nolltolerans mot allt religiöst jävla bullshit” och finner den lite väl harsch. Jag är ju egentligen inte så skummande religionsfientlig att jag vill ta ifrån folk deras låtsaskompisar. Livet är svårt och svårbegripligt och fyllt av knepiga mysterier och en pålitlig låtsaskompis kan vara det som står i vägen för ett framstupa fall rakt ner i den personliga avgrunden, men det måste härvidlag anses helt bevisat att många skulle må bättre av att hålla sig med lite mer avslappnade låtsaskompisar. Jag vill också understryka att överreaktioner, förhastade slutsatser och överilade beslut är en mänsklig rättighet, men vi måste alla hjälpas åt att hindra varandra från att överutnyttja denna rättighet. Dumheten är en förnybar resurs, men vi får inte skörda mer än vi sår, vi måste satsa på en hållbar dumhetsutveckling.

Här visar Lillemor erbjudandet

KÄNNER MIG GRUNDLURAD
När Lillemor Mutkanen, 26, fick erbjudandet i posten tyckte hon först att det var för bra för att vara sant. Det var det också. Idag kan Lillemor hålla sig för skratt.
–Jag känner mig grundlurad, säger hon.

FÖR BRA FÖR ATT VARA SANT
– Om ett erbjudande verkar vara för bra för att vara sant är det ofta också det, säger Lönn Ulfhagen på konsumentrådgivningsverket. Han vill ge Lillemor och alla andra rådet att läsa det finstilta när de får ett pangerbjudande. – Ofta rör det sig om ren bluffverksamhet. På konsumentrådgivningsverket får vi dagligen in olika ärenden från konsumenter som känner sig grundlurade. Ofta har de fått ett pangerbjudande via posten, som sedan har visat sig vara en besvikelse. Det finns företag som satt detta i system.

GÅR I ARV
Kan Lillemor göra något för att upphäva sin besvikelse?
– Nej, ofta är det så att besvikelsen varar livet ut. Det finns också flera fall där besvikelsen efter ett sådant här blufferbjudande gått i arv till barn och barnbarn. Det hon kan göra är att bedriva lönskaläge, men det kan ta åratal och dessutom föra med sig mer besvikelse om det inte skulle gå igenom, så frågan är om det är värt det, undrar Lönn Ulfhagen.

EN DAG I TAGET
Lillemor säger att det kan ta tid att lämna detta bakom sig, men att hon ska ta en dag i taget.

Börje Arnebarne, 36, med sitt tråkiga fynd. “Sådant här ska inte hända”

SKA INTE BEHÖVA HÄNDA
När Börje Arnebarne öppnade mjölkpaketet fick han sitt livs chock, mjölkpaketet innehöll –en lax.

“Det här ska inte behöva hända”, Säger Börje, som idag är både skakad och besviken. “Någon i familjen kunde ha fått fisken i halsen eller i ögat. Dessutom undrar jag hur en så enorm fisk kan få plats i ett helt vanligt mjölkpaket. Det strider helt enkelt mot fysikens lagar”, säger Börje.

OKÄND ANLEDNING
På Milko beklagar man det som hänt, men kan inte ge någon förklaring. “Fisken måste ha hamnat i mjölkpaketet av en okänd anledning” berättar Marianne Marriannman, presstalesman på Milko.

Ska sånt här få hända?
- Nej, det ska det naturligtvis inte, säger Marianne Mariannman.

Fakta: Miljontals svenska hem byggdes på 70-talet av den inflytelserike byggherren Mexihegel. Mexihegel är också känd för att ha domesticerat den vanliga fiskpinnen.

Jo, det ska bl a komma en eller flera samlingsvolymer med min gamla skit inom kanske ett år. Under julen bar jag upp kartonger från min mosters källare, inventerade och scannade ett tusental bilder. Jag kanske slänger upp några fynd senare, här är några bilder på min arbetsplats så länge. Jag städade lite innan jag åkte hem därifrån.